Om Ragdoll

En ragdoll är en lugn, nyfiken och människokär katt. Den vill vara med överallt där det händer saker, för att inte missa något kul och den möter ofta besökare vid dörren. Mest av allt gillar den att hjälpa till vid aktiviteter i hemmet. Generellt sett är en ragdoll ingen utpräglad knäkatt, även om det såklart finns katter som älskar att vara i knäet. Men ofta ligger de precis bredvid och uppskattar gos och kel. Om socialisering är gjord på rätt sätt och den är mycket hanterad som kattunge, så är det sällan eller aldrig problem vid kloklipp, borstning, bad och tandborstning.

Motion ligger inte högst på listan men är för den sakens skull ingen prydnadskatt. De flesta ragdolls uppskattar lek och bus lika mycket som andra katter men lekarna brukar vara något lugnare och i kortare sekvenser. Den hoppar sällan högt men precis som andra katter ligger den gärna högt upp och spanar. Men lika ofta ligger den på golvet, så matte/husse får kliva över den.

Ragdollen är en perfekt familjekatt. Den älskar sina människor och anpassar sig lätt till sin nya familj inklusive andra djur. Den är anpassad för att kunna vara innekatt, och de allra flesta uppfödare säljer endast katter som hålls inne, men kontrollerad utevistelse uppskattas. Små barn kan ibland behandla djur lite väl vårdslöst men det brukar ta lång tid innan en ragdoll säger ifrån. Därmed inte sagt att katten inte känner smärta, vilket vissa rykten felaktigt påstår. Det är de vuxnas ansvar att se till att katten kan komma undan när den vill och inte blir störd vid mat och sömn mm.

Det mest karaktäristiska draget, och ett utav det som skiljer ragdollen från andra raser, är att den oftast slappnar av i alla muskler och blir lika lealös som en ”trasdocka” när man lyfter upp den. Därav namnet!

En ragdoll har en lite annorlunda gång än andra katter. Den har en vaggande gång och går ofta i s.k. passgång, vilket kan bero på att den går brett isär med bakbenen. Den är också lite högre bak och detta gör att de har svårare att hoppa upp på högre höjder. Ett annat karaktärsdrag är sättet den lägger sig på. Den börjar med att lägga ner skuldran och därefter resten av kroppen. En ragdoll sover ofta på rygg med både bak- och framben brett isär.

Unga djur har ofta en ”magdyna” eller gördel, som dock brukar försvinna i samband med att katten blir könsmogen. Flera veterinärer påpekar att katten väger för mycket och behöver bantas, men med tanke på att rasen utvecklas långsamt och växer i olika stadier, så är detta ett felaktigt påstående som ofta oroar. Det viktigaste är att man lär sig känna på sin katt. Man ska ej känna ryggrad men kunna ana revben när man känner över katten.

Vad standarden säger

Helhetsintrycket: ragdollen ska ge ett kraftigt och bastant intryck. Fullvuxna katter kan verka något tyngre i bakkroppen, ibland nästan klumpiga. Den långa kroppen ska hos fullvuxna katter vara lika bred vid skuldrorna som vid bakbenen och ge ett rektangulärt intryck.

Huvudet: ska ha en bred, mjuk modifierad kilform. Det ska vara platt mellan öronen, ha en rundad panna med bra höjd, runda kinder och en rak nos med en någon böjd vinkel upp mot pannan. Hakan ska vara markerad, öronen medelstora, breda och öppna vid basen och de ska sitta brett isär och vara en aning framåtlutade, det vi kallar ” tiltade”. De blå ögonen ska vara stora och ovala

Ben och tassar: benen ska vara medellånga, kraftiga och muskulösa, bakbenen något längre. De stora och runda tassarna ska ha tydliga pälstofsar mellan tårna.

Svansen: ska vara lång, buskig och avsmalnande mot svanstippen. När man böjer den framåt ska den nå till skulderbladet.

Pälsen: ligger tätt intill kroppen och ska vara medellång till lång; längre på mage, bröst, hals samt på bakbenen. Den ska kännas silkig och kall vid beröring.

På utställning tävlar ragdollen i Kategori 1, långhårskatter.